Informationslager¶
Varje organisation behöver ett maskinläsbart lager som beskriver dess information – så att agenten bygger nya appar mot det som redan finns, i stället för att uppfinna egna begrepp och tabeller.
Problemet¶
Utan ett gemensamt informationslager bygger varje app sin egen värld, med egna tabeller för »brukare«, »ärende« och »enhet«. Efter några år sitter organisationen med hundra ö-lösningar som inte kan utbyta information. Det är samma problem som traditionell systemutveckling har haft, men AI-byggare skulle göra det snabbare.
Vad lagret innehåller¶
| Innehåll | Beskriver | Exempel |
|---|---|---|
| Begrepp | Vad organisationen menar, med definitioner och relationer | ärende, brukare, organisationsenhet, lokal |
| Informationsmängder | Vilken data som finns, källsystem, ägare och klassning | Organisationsregistret, lokalregistret |
| Grunddata | Uppgifter som ska refereras från källan, aldrig kopieras | Personer, organisationsenheter, adresser, fastigheter |
| Gränssnitt | Vilka API:er som finns, hur de nås och med vilken behörighet | organisationsregister-api |
Maskinläsbart för agenten¶
Det som gör lagret avgörande i just det här konceptet är att agenten kan använda det medan den bygger. Om lagret exponeras via en MCP-server kan agenten fråga: Finns begreppet brukare redan? Vilket system är källa för organisationsenheter? Vilket API ska jag använda, och vilken behörighet krävs? Återanvändningen styrs då där apparna skapas, inte i efterhand – något som aldrig har gått att åstadkomma med traditionell utveckling.
Kopplingen till manifest och granskning¶
- Varje app deklarerar i sitt manifest vilka begrepp den läser och skriver.
- Granskningen kontrollerar att appen använder befintliga begrepp och källor, och flaggar nya begrepp som överlappar befintliga.
- Nya begrepp som godkänns registreras tillbaka i lagret. Lagret växer alltså med användningen, och den som byggt appen har bidragit till organisationens informationsmodell utan att behöva veta det.
Federerat, inte centralt¶
Varje organisation äger sitt eget lager. För samverkan publicerar organisationerna sina kataloger i gemensamma format, så att de kan referera till varandras begrepp och till nationella specifikationer. DCAT-AP-SE och Sveriges dataportal är naturliga utgångspunkter för informationsmängder, SKOS för begrepp, och specifikationerna inom Ena, Sveriges digitala infrastruktur, för det som är gemensamt nationellt. Gemensamma begrepp återanvänds; varje organisation äger sina egna.
Börja enkelt¶
Lagret blir värdefullt genom att användas, inte genom att vara tekniskt sofistikerat. Ett första steg kan vara:
- Ett Git-repo med begrepp i SKOS och informationsmängder i DCAT-AP-SE, som text som människor kan läsa och granska.
- En enkel MCP-server som låter agenten söka i repot.
- En kontroll i pipelinen som jämför appens manifest med lagret.
En grafdatabas eller ett mer avancerat verktyg kan komma senare, om behovet uppstår.
Källor¶
- Konceptet har formulerats inom Föreningen Sambruk i september 2026.
- DCAT-AP-SE, Sveriges dataportal (dataportal.se) och Ena förvaltas av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Format och status ej oberoende verifierade i detta utkast.